Det walesiska språket

Det walesiska språket (Yr iaith Gymraeg)

Det är ju ingen hemlighet att jag gillar lära mig språk. Dock har jag inte haft tiden (eller lust) att lära mig språk i de sensate åren. Men för några veckor sen upptäckte jag ett språk jag har velat lära mig i många år — Walesiskan. Det må vara ett konstigt val, men jag tycker att språket är en av de mest intressanta språken i Europa (Obs! Jag sa en av de mest intressanta språken. Det finns många andra intressanta språk i Europa,men jag tror att de keltiska språken befinner sig i den där kategorien).
Dock, varför tror jag det? Tja, jag kommer prata om det i den här artikeln!

 

Hur många kan prata språket?

Men innan jag börjar prata om språkets grammatiken skulle jag vilja prata lite om var språket pratas och hur många talare det finns. Det totala antalet av walesisk-talande är runt 700.000. Walesiskan är det andra officiella språket av Wales (det första är engelska) och talas av ungefär 600.000 personer där, som är bara drygt över 20% av befolkningen.
Det brukade talas av över 50% av befolkningen, men språket blev ett minoritetsspråk i Wales i året 1911 där bara 48% av befolkingen kunde prata språket. Dock har språket inte blivit utrotad än utan det börjar finnas fler och fler som kan prata språket. Alla elever som går till en offentlig skola (privata skolor är excluderad) måste lära sig det walesiska språket. Dessutom är alla andra officiella skyltar och institutioner tvåspråkiga. Fotot som finns i den här artikeln avbildar några skyltar i närheten av huvudstaden av Wales — Cardiff (Caerdydd) där man kan se båda språk — engelskan och walesiskan.
Men det finns också ett annat land där språket talas och det befinner sig inte i Europa — det finns i Argentinien. Y Wladfa (kolonien) är en walesisk bosättning i södra Argentinien — Patagonien. Patagonien är också den sydligaste delen av hela Sydamerika.
Idag finns det mellan 1.500 och 5.000 walesisk-talande i Patagonien.
Bosättningen började i mitten av 1800-talet eftersom Argentinien uppmuntrade européer att flytta dit. Walesiskan som talas i Y Wladfa skiljer sig från walesiskan som talas i Europa

Walesiskan — ett av de äldsta språk i Europa som också talas av personer i Argentinien. Det låter ju redan intressant nog, men hur ser grammatiken ut?

 

Språkets grammatiken

IMG_0050
Ett foto av skyltar som jag har tagit i närheten av Cardiff (Caerdydd) (31:a december 2016)

Jag började lära mig walesiskan för drygt en månad sen. Jag var lite uttråkad och frågade en av mina vänner vilket språk de tycker jag borde börja lära mig. En av vännerna sa att jag borde lära mig iriska språket och jag tyckte om det! Dock tyckte jag att jag borde lära mig ett annat keltiskt språk och det där språket blev walesiskan. För några år sen tyckte jag inte bra om webbsidor där man kan lära sig språk utan kostnand (t.ex Duolingo). Dock tyckte jag att jag borde ge Duolingo en ny chans — och det gjorde jag. Och hittills tycker jag att det fungerar väldigt bra. Jag är redan i stånd att kunna skriva en liten dagbok i walesiska. I framtiden kommer jag försöka köpa en bok om språket, men det kommer jag göra efter jag har klarat kursen på Duolingo. Det största problemet jag hade haft med Duolingo i dåtiden var att det fanns inga förklaringar om grammatiken. Men när jag började lära mig walesiskan på Duolingo, då märkte jag att det fanns förklaringar — men inte i appen utan i datorversionen. Jag kan inte förstå deras beslut att inte möjliggör tillgången till grammatikförklaringarna i den mobila appen för att jag tycker de flesta användarna kommer att använda deras applikation på mobilen — framför allt i nutiden där många personer föredra använda deras mobil över deras dator.
Efter ha funnit de grammatikförklaringarna började jag tycka mer om appen. Jag gillar framför allt möjligheten att kunna kommentera på alla meningarna för att kunna få förklaringar från riktiga personer.
Men jag tycker att jag har pratat om Duolingo nog nu. Jag borde börja prata om språket nu!

Då, varför är språket så intressant? De mest intressanta aspekten av språket är, enligt min mening, det som kallas ”mutationer”. Det påminner lite om Frankenstein (det påminner mig om det åtminstone). Men vad är dessa mutationer då? Tja, det kommer jag försöka förklara nu.
Först, inte alla ord muteras. Till exempel — den bestämda artikeln i walesiskan är y (eller yr eller ‘r) och walesiskan har två genus, som svenskan. Alla kvinnliga ord som följer den bestämda artikeln muteras, men de manliga muteras inte. Dessutom finns det olika sorter av mutationer — mjuk- , nasal- och aspiratmutation.
Den bestämda artikeln mjukmuterar det följande ordet om det är kvinnlig som innebär att den första bokstaven av det följande ordet ändras eller släpps. Till exempel: Ordet tref (eller tre) betyder stad. Om man vill prata om den staden då behövs den bestämda artikeln i så här sätt: y dre(f). Det betyder alltså att bokstaven t muteras till d i mjukmutationen. Bokstaven g är den enda av bokstäverna som inte ändras utan tas bort. Men dessutom finns det flera andra situationer där någon ord muteras. Prepositionen i till exempel, som betyder till, utlösa också den mjukmutationen dock i alla genus. Prepositionen används oftas i kombination med verbet mynd som betyder att gå eller komma att. Om man då vill säga Jag kommer att äta då skriver man Rydw i’n mynd i fwyta fast verbet att äta är bwyta — bokstaven b alltså mjukmuteras till f (som uttalas som v i svenskan).
Jag vet tyvärr inte precis varför dessa mutationer förekomma, men jag har en teorie. Jag tror att mutationerna förekomma eftersom det förenklar erkänna olika typ av ord. Till exempel mjukmutationen av kvinnliga — men inte manliga — substantiv efter den bestämda artiklen eller också mjukmutationen av alla typ av ord efter yn utan verb. Yn är en partikel som finns inte i det svenska språket (det finns inte i engelska språket heller) som typ knytar ihop, t.ex. ett adjektiv och ett substantiv. Det låter kanske lite konstigt och det är det också och på grund av det skulle jag vilja visa er ett exempel: Om man vill säga att vädret är bra, då skriver man Mae’r tywydd yn dda. Jag ska plocka isär den här meningen nu: —

Det walesiska språket nyttjar ordföljden VSO, som betyder verb-subjekt-objekt. Det innebär att det första ordet i walesiska meningar är ett verb. Mae är alltså verbet att vara i tredje personen (han / hon / hen / det / den är).
Vi har redan pratat om ‘r som är den bestämda artikeln.
Tywydd är ett substantiv som betyder väder.
Dda är den mjukmuterade formen av adjektivet da som betyder bra.
Och partikeln yn knytar ihop substantivet och adjektivet.

Men den här partikeln inte bara knytar ihop substantiv och adjektiv utan den kan också knyta ihop substantiv eller pronom med verb. Dock i så fall muteras verbet inte. För att konjugera verb i presens behövs nyttjandet av verbet bod (att vara) som kombineras med det andra verbet.
Till exempel, jag är i walesiskan är dw i. Dw är en form av verbet bod och i betyder jag. Vill man då säga jag äter, då måste man förbinda dw i med verbet att äta som är bwyta i walesiskan och partikeln yn används för att förbinda dem i så här sätt: Dw i’n bwyta (‘n är partikeln). Man kan dock se att verbet muteras inte ens om den följer partikeln som brukar mutera alla andra ord.
Det är därför jag antar att mutationerna i walesiskan används för att kunna skilja mellan olika typ av ord.

Verb i walesiskan är intressanta på andra sätt också. Det finns skillnander mellan verb som är positiva, negativa eller interrogativa. Jag kommer visa er vad det är som jag menar med verbet bod som är det mest använda ordet i språket. Den tredje personen (hon / han) av verbet har tre formar — positiv, negativ och interogativ. Jag ska visa er de där tre formarna nu: —

Mae hi (hon är) →positiv
Ydy hi (är hon?) →interogativ
Dydy hi ddim (hon är inte) →negativ

Jag tycker att det är också en väldig intressant aspekt av språket eftersom det är någonting jag har aldrig sett vid andra språk och det förenklar erkänna vilken typ av mening man tittar på (en fråga, en utsaga eller en negativ utsaga). Det händer dock inte bara med tredje personen av verbet bod, det händer hos nästan alla verb.
Till exempel verbet dod (att komma) blir des i (jag kommade) men ddes i ddim (Jag kommade inte). Detsamma händer med verbet cael (att få eller at ha mat) som blir ces i eller ges i (jag fick) men ches i (jag fick inte).

 

Walesiska — språket som kan inte uttalas?

Walesiskan är också känd för att vara svårt att uttala och skriva. Jag tycker att den mest intressanta bokstaven är ll (i walesiskan är det bara en bokstav och inte två) eftersom uttalandet av detta är väldigt udda. För att kunna uttala den här bokstaven måste man forma sin tunga till formen av en l men istället för att säga l behålla man tungen i l-positionen och blåser ur munden. Många av bokstävarna i Walesiskan ser ut som konsonanter, men de flesta av de är vokaler i verkligheten. T.ex. bokstaven w i walesiskan uttalas som en o i ordet bo. Därför tror många personer att orden på walesiskan är svåra att uttala, men det är inte så.
Språket är också känt för att ha många långa ord. Det finns till exempel en stad i Wales som kallas Llanfair­pwllgwyngyll­gogery­chwyrn­drobwll­llan­tysilio­gogo­goch. Dock stämmer det inte heller. Ja, staden finns, men namnet är bara för turisterna. De flesta orden är inte så långa och många av dem kommer från engelskan eller romanska språk (llyfr på walesiskan och livre på franskan).
Men det stämmer att många meningar kan bli längre i walesiskan än i svenskan eller engelskan. Det finns till exempel inget ord som betyder att ha. Istället måste man säga ”det är en x med mig” (Mae gen i x).

 

Walesiska eller walesika?

Dessutom finns det också två olika former av Walesiskan som kallas literary (litterär) och colloquial (vardaglig) på engelskan. Den litterära versionen av språket används i de flesta böckarna och den vardagliga versionen används i allt annat. Det finns många skillnander mellan dessa två formar:

Screenshot from 2018-10-06 18-32-34
Från Wikipedia: Källa

Man är alltså tvungen att lära sig nästan två språk om man vill kunna läsa böcker som skrivs i litterära stilen (Och jag tror att de flesta böckerna skrivs i litterära stilen). Det är dock lättare att lära sig det litterära språket efter man har lärt sig vardagsspråket.
Tyvärr finns det också många former av vardagswalesiskan — dialekter. Många personer tror att det finns bara två dialekter — den norra och södra dialekten — men det är bara hälften av sanningen eftersom det finns ungefär fem dialekter i hela landet. Det är om man sade att det finns bara två dialekter i Sverige — Södra och norra. Det stämmer, men det är mer komplicerat än det.
Även om landet är litet finns det många olika ord mellan dialektarna. Även konjugationen av verbet bod har många olika former förutom de olika formerna jag har redan pratat om:

Screenshot from 2018-10-06 19-30-40
Bilden togs från kursen på Duolingo

Jag vet tyvärr inte varför det finns så många olika dialekter och stil av språket. Jag tycker det är väldigt intressant eftersom landet är så litet att man inte tror det kommer vara många olika dialekter där.

 

Slutet

Jag tycker att jag har pratat om språket nog. Om ni vill finna ut mer om språket då borde ni börja läsa min språkdagbok!

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

Create a website or blog at WordPress.com

Upp ↑

%d bloggare gillar detta: